Jag väger mig en gång i veckan, varje torsdag. Och imorse hade jag gått upp mer sen förra veckan än vad som ingår i mitt normala viktspann (ett par hekto hit eller dit, 1 kg vid mens) förutom vid mens. Och nu har jag inte mens.
Så jag bestämde mig för att nu blir det dags att räkna kalorier ett tag. Det har funkat för mig förr. Min teori, eller åsikt, är att om ämnesomsättningen går ner så måste jag ju anpassa mitt näringsintag efter det och inte tro att mirakel ska ske bara för att jag tränar hårdare eller rör mig mer. Hyposar har svårare att gå ner i vikt, och jag har haft tur som har kunnat hålla en bra vikt hittills.
Det kan vara lätt att låta sig förblindas av vågen, att koppla ihop självkänslan med siffrorna, speciellt när man t o m tycker sig kunna känna kilona staplas på. Jag försöker hålla en distans till min vikt genom att dels fokusera på hur jag känner mig och hur jag mår och dels se viktuppgång (eller nedgång) som bara ännu ett symptom. Det funkar faktiskt bra, oftast.
Jag kommer alltså att begränsa mitt näringsintag ett tag framöver, och till att börja med kommer jag den närmaste veckan att hålla mig till 1200kcal/dag.
Detta delar jag upp såhär:
*Frukost inom en timme efter uppvaknande - ca 230kcal
(Idag 1/2 bananpannkaka, blåbär, grapefrukt samt ingefärsté med kokosolja och honung)
*09:00 - 200 kcal
(Idag 1 st fröknäcke och 1 liten banan)
*Lunch 11:00-12:00 - ca 170 kcal
(Idag andra halvan av bananpannkakan, blåbär och 1 morot)
*kl 14:30 - 200 kcal
(Idag fördelat på naturella valnötter och cashewnötter)
*Middag 17:00-18:00 - ca 250 kcal
(Idag grönsakssoppa med alger)
*Frukt en timme innan läggdags - ca 150 kcal (oftast en apelsin)
Lite typiskt känns det att det här ska hända just nu när vårdagjämningen står för dörren. För mig är vårdagjämningen en större högtid än påsken, och att den sammanfaller med det persiska nyåret, Nou roz, gör den ännu större.
Vårdagjämningen handlar om att fira in våren, för mig innebär det musik, sång och aktiviteter som ger ny energi och får mig att känna mig vaken och pigg och nästan pånyttfödd efter vinterns mörka grepp.
Nou roz har egentligen samma grund, men liksom våra vanligaste svenska högtider (jul, påsk och midsommar) så ligger gärna ett stort fokus på mycket och god mat, och gärna sötsaker på det.
Så en rejäl middag imorgon tillsammans med min fars sambos familj (från Iran) kommer jag inte ifrån. Så tyvärr kommer nog vågen att visa plus även nästa torsdag. En rejäl middag, speciellt med efterrätt (som jag ska göra mitt bästa för att begränsa intaget av) kan räcka för att en hypo ska lägga på sig ett extra kg som sen tar en halv evighet att få bort.
/Milla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar